Nu ska vi leka loss bland potatis igen! #Blogg100

Nu ska vi leka loss bland potatis igen! #Blogg100

10946134_10153058817758817_1775516442_o

Jag ser så mycket fram emot helgen som kommer!

Då kommer Lennie Hansson ner till Göteborg från Sundsvall för att koka potatis! Njae, han kanske inte kör hela vägen ner bara för att koka, men väl för att tillaga en massa rätter av just potatis. Den råvaran vi båda tycker så mycket om – och ser så många möjligheter med!

Lennie var med i Sveriges Mästerkock i fjol, men blev utröstad och gick alltså miste om priset att få göra en kokbok. Men Lennie ger sig inte så lätt, så nu gör han en egen bok om just potatis. Den rätt han kvalade in med var en fantastisk potatispuré som han har serverat mig! Själv är jag urusel på att laga mat men jag är passionerad, samlar på mig en massa potatisar och kan faktiskt en hel del om dem! Nu väntar jag leveranser från flera olika odlare så att Lennie har något att ta itu med till helgen när han kommer hit.

Carin heter kvinnan som fotograferar till boken. Ni finner dem här: Lennie och Carin

Och vill ni följa mitt intresse för potatis så gör ni det på den här sidan: Gilla potatis

gillapotatisrund

Okej, jag får väl bjuda på en liten bild från när Carin kastade ner mig bland potatisarna också. Det ska erkännas … det var ganska skojigt! 🙂 (Foto: Carin Sigeskog)

20141110-IMG_0052-2

Annonser
Jag går igång på vackra ord … #Blogg100

Jag går igång på vackra ord … #Blogg100

Det skedde senast i morse när en författarkollega efterlyste en dikt av Harry Martinsson genom att ange bara några rader.

Jag började googla, helt i onödan såklart, för jag insåg ju att hon redan hade gjort sina sökningar på nätet. Jag gick helt enkelt igång på orden. Det är så lätt hänt, om de är vackert hanterade.

Det vackraste jag någonsin läst hittade jag i Göteborgs-Posten för många, många år sedan. Vackra som ord, och så få och täta som de är så beskriver de ändå det hela.

Jag ger er dem i dagens #Blogg100. Av Taigu Ryokan:

Utan tankar lockar blomman fjärilen.

Utan tankar besöker blomman fjärilen.

När blomman blommar kommer fjärilen.

När fjärilen kommer blommar blomman.

 

Ett par ögon – sen tror jag att jag är kär. #Blogg100

Ett par ögon – sen tror jag att jag är kär. #Blogg100

Det ryms så mycket i vissa ögon. Som ett hav av både botten och yta, och alla hemligheter däremellan. Som sorg och glädje. Som en ocean över kontinenter. Som om en ålder och flera generationer döljer sig inom samma blick. Jag fick syn på ett par sådana ögon för en tid sedan, och jag kan inte sluta titta på dem. De finns på ett fotografi och de rymmer alla gåtor jag vill upptäcka. Jag tror jag kan älska ett par ögon, bara de ser ut som dessa gör. Vems ögon? En människa vars bild kom förbi mig. Men vems bild? Ögonens bild, eller fotografens? Jag vill tro att just den där blicken tittar på mig, men den tittar på en kamera, som får blicken att se ut som den gör. Rakt till mig. Jag vill ha ett par sådana ögon att se in i. För att de får mig att känna mig kär. I en sådan blick.

Jag hade aldrig kunnat drömma om att Putin skulle skapa så mycket komik #Blogg100

Jag hade aldrig kunnat drömma om att Putin skulle skapa så mycket komik #Blogg100

Jag vet inte vad det är med mig, men jag gick fullkomligt igång i går kväll när jag läste en artikel om att Putin är försvunnen! Jag letade över hela internet i hopp om att hitta honom, men till slut fick jag ge upp för att gå och sova när alla tidningars analyser började låta likadant och inte ett enda nytt spår gick att finna. Jag läste först svenska nyheter, sedan amerikanska, sedan tog jag mig igenom en del ryska och en del ukrainska med hjälp av google översätt och självklart sökte jag rykten på twitter också. Det var där jag brast ut i gapskratt gång på gång av alla fyndiga förslag om vad han håller på med, och alla underbara fotomontage både  med och utan Putin, men alltid med ett förslag om vad han gör och var hän är eller vad andra gör för att hitta honom.

Jag undrar såklart fortfarande, den här söndagskvällen, dagen innan Dagen D då han måste visa sig på sina officiella möten om inte världen ska gå en ny vända i spekulationer som kan driva det ännu längre än nu.

Bryr han sig? Föga, skulle jag gissa. Bryr sig Kreml? Njae, knappast, men det sägs så; att den här kurragömma leken tog mediala proportioner de inte hade tänkt sig. Ja, visst har det varit befriande att skratta åt denne Putin, som en löjes figur, vilket han ju faktiskt är om man skulle våga drista sig till bortse från den farliga och maktfullkomliga människa han framförallt är. Men desto mindre skamsen känner jag mig när jag ser hur han används för humor. Det har varit gott, att få skratta ÅT honom. Jag hoppas en hel värld vill fortsätta göra så, skratta honom bort från makten.

Det är sent på lördagskvällen så jag mäktar inte spara och dela foton, men här finns några länkar till twitter för den det kan roa.

#Putindead

#Putinmissing

Jag väntar med spänning på måndagens händelser i Putin-världen. Eller inte.

Vad jag själv tror? Tja, jag tror nog på influensa-spåret. Men varför i helsicke har han inte vaccinerat sig? Och varför har i så fall inte Matteo Renzi också blivit sjuk? Och varför har inte någon italiensk tidning (jodå, jag läste dem också i går kväll) frågat Renzi om Putins hälsa när de sågs den 5 mars?

Jag fattar inte nåt …

Hörde förresten ett radioprogram idag, om Renzi. Han beställer glassvagnar till jobbet och genomför reformer för fort. Ja, de är roliga, våra ledare …

Men om Putin är död? Ja, jag beklagar i så fall. Men inte lika mycket som om det vore någon annan. Och jag befarar att jaga kommer att beklaga efterföljden också i så fall.

 

 

#AckVärmland – dissar jag! #Blogg100

#AckVärmland – dissar jag! #Blogg100

Oj, som jag hade sett fram emot att se serien Ack Värmland, alltså landskapet jag kommer ifrån, dialekten jag är så bekant med. Men jösses, vilken besvikelse!

Värmländskan brukar vara tacksam att använda för löje och humor, men det måste göras mer perfekt tajming och rätt tempo för att det ska blir roligt. Jag tycker man misslyckades totalt, och komiken gick om intet. Vad har hänt, Ulf Malmros? Jag tycker att både han och de rutinerade skådespelarna borde ha klarat det bättre, för manuset verkar vara jättebra!

Ja, ja, jag gav det ett försök, men kommer inte att priortera det fortsättningsvis. Och jag trodde ju aldrig att jag skulle säga som jag säger nu: Alsterling var bäst! En välförtjänst upprättelse för hans del!

 

P.S. Det är väl ingen som har märkt att jag missade att skriva ett #Blogg100 -inlägg i går? 😉 Jag tar igen det i andra ändan, och hoppas jag är förlåten!

Är landsbygden dö? Ä’ru go i hôvve, eller? (nwt.se) #Blogg100

Är landsbygden dö? Ä’ru go i hôvve, eller? (nwt.se) #Blogg100

Ä’ru go i hôvve, eller? – nwt.se – Ditt Värmland, just nu.

Solveig Voyce, chefredaktör på Säffle-Tidningen ( min hemstads tidning) ryter till mot storstadens bild av landsbygden. I går var det Uppdrag granskning som gjorde en domedagsprofetia om Grums och vi förstod att där fanns ingen framtid alls. Ungdomarna fick inga jobb, började ta droger, och tog livet av sig. Om de inte ägnade sig åt hockey förstås. Då har man potentiella möjligheter att komma till NHL. Men är man inte intresserad av hockey så verkade döden vara det enda alternativet. Men Uppdrag granskning hade inte som huvudsyfte att visa vissa ungdomarnas tragiska situation, de var bara ett symptom på en kommuns, eller rättare sagt hela landsbygdens, riktning mot en död.

Det är bättre i storstäderna sas det. Och man missade hur folk framhävde sammanhållning på den lilla orten, att alla känner alla, att det är där man har sina vänner och att man trivs där.

Ja, det är tragiskt när uppgivenheten slår rot. När arbetslösheten blir för hög och arbetslösa ungdomar kommer in i ett destruktivt liv. Vi fick reda på att man klarar sig bättre i Rosengård för att där har man närmare till  platser där möjligheter finns, det vill säga Malmö och Köpenhamn. Där missade man att ta upp att social postion också kan vara en bakgrund till hur lätt man har för att komma till dessa möjligheter. Man missade också att berätta att Grums ligger bara 15 minuter från Karlstad, att det bara är knappt två timmar till Göteborg och en och en halv timma till Oslo. Nåväl, Stockholm ligger ju längre bort, och därifrån ser man inte Grums och dess plats.

Ja, det är märkligt för mig att höra att landsbygden är död, för det är just där jag ser överlevnad. Där är transporterna smidiga och man slipper sitta på tåg (och klaga på att de aldrig kommer fram i tid) till Stockholm, där möjligheterna sägs finnas. Från Grums kan man  lika fort finna samma möjligheter i Oslo som den som pendlar från Eskilstuna till Stockholm. På landsbygden klarar man elavbrott, snöfall o.s.v på ett helt annat sätt än vad man gör i sköra storstäder. Och man känner sin granne.

Nej, landsbygden är inte fri från problem, men dessa fel behöver inte vara landsbygdens. De kan lika gärna vara storstädernas problem som bygger sig så sköra, dyra, abstrakta, lite förmätna i sin distanserande blick. Och inte heller där, minst där, är man fri från sociala problem. Men i en mängd av folk som inte känner varandra, så syns det ju sämre.

I dag fuskar jag. #Blogg100

I dag fuskar jag. #Blogg100

Det är ett intressant projekt det här #Blogg100. Det ger en träning i att bara sätta sig och skriva, varje dag i hundra dagar, bara för att det ska göras och det håller flödet uppe. Fast jag tror i och för sig ingen kollar om jag verkligen skriver, och jag har ännu inte satt mig in i hur jag minglar med andra bloggare. Kanske tur det, för i dag är jag trött. Sömnig rättare sagt.

Så jag orkar egentligen inte blogga riktigt, även om tankarna snurrar i huvudet. Jag har inte orkat utveckla några av de rubriker jag lanserade i förrgår. Jag har funderad över Saudiarabien, över Margot Wallström, över vapenexport, över  Anna Hedemo och Silberstein, vilka jag känner att jag som mediekonsument med vilja till ökad politisk insikt lika gärna kan klara mig utan. Dt får bara en geting, eller vad jag nu har att dela ut. Men jag orkar inte följa ett bloggresonemang för att förklara varför jag resonerar så.

Jag är sömning, jag går och lägger mig, så jag fuskar med #Blogg100 i dag och har lyckats få ihop ett blogginlägg om bara just det ….

Zzzzzzz……